Ojsan, skulle jag hämta dig?

Igår var jag som vanligt på badminton. Pappa hade lovat att komma och hämta mig när den slutade klockan 6. Men ingen pappa dök upp efter 10 minuter, 20 minuter, 30 minuter, 1 timme o.s.v. Tio i sju bestämde jag mig för att ta bussen hem, och då frös jag i min tunna träningsjacka och det regnade på mig. Bussen kom som tur var nästan precis när jag om dit, men sen fick jag vänta 13 minuter på bussen inne i stan. Sen kom då bussen, och då kändes det som om mina fingrar hade förfrusit (vilket dom som tur var inte hade gjort!). Väl på bussen lutade jag mig tillbaka, och njöt av värmen. Efter att jag klivit av bussen, fick jag gå ner gör hela långa backen. Nere vid huset kom jag på att jag inte hade någon nyckel, men som tur var låg extranyckeln ute. Sen fick jag va ensam hemma 5 minuter ungefär. Jag kom hem vid 19.45. Egentligen skulle jag ha kommit hem ungefär kvart över 6, men så blev det ju inte.
Pappa sa att han hade glömt att hämta mig.
Det blev ett missförstånd. Och ett stort sådant!